Det gör så ont när banden brister.........

Min stora hund i den lilla förpackningen LP1, LP2 Starmist John Ross har somnat in, han fick åldras och bli en olderman. Han sov på min mage invirad i mitt täcke sista natten, jag tror att han frös han kände nog av att det gick mot slutet.
På morgonen var han ute och kissade och gick sedan in och efter någon timma såg jag att han slutat andas och somnat in. Det var med stor sorg jag tog honom i min famn för att ta farväl. Men ändå känns det bra att han fick bli gammal och somna in av sig själv och i sin bädd i hemmet.
John Ross var otroligt stabil i psyket och var inte rädd för någonting, om stora hundar stod ivägen för honom gick han under magen på dem ibland. Han var alltid pigg och allert och tyckte nog livet var väldigt trevligt. Så liten han var så var han ledarhunden här i många år och de andra i flocken hade stor respekt för honom på ett sunt sätt.

Farväl älskade vän och tack för att jag fick förmånen att vara din matte i så många år.

Veckan innan John Ross avled så somnade min Pelle in, han blev 16 år. En rolig katt som alltid skulle vara med överallt. Han älskade att ligga i bilen och sova och en gång lade han sig i en besökare till grannen dennes bil och fick åka med i ca 1 mil innan de upptäckte honom. Han smet innan de fick tag i honom. Han gick hem och hans tassar var alldeles röda och svullna när han kom hem och sov gjorde han i flera dygn. Jag hade letat efter honom men visste inte vad som hade hänt då.
Men detta hindrade inte Pelle från att ta alla tillfällen i akt att hoppa in i min bil för att ta sig en tupplur:-) men efter den vändan höll han sig till min bil och inte andras som tur var. Han var en cool katt som var en duktig jägare.

Farväl Pelle vi saknar dig.

I år har det varit ett sorgeår på sätt o vis, 3 av mina älskade djur har dött och jag känner att de tar med sig en bit av mitt hjärta.

Kram från Yvonne